Tito Frez – hårdoktor med känsla för blondiner

Tito Frez har varit en del av Stockholms kändisliv i över trettio år. Han driver fortfarande sin stylistsalong i lokalen på Karlavägen som varit en ”barber shop” i snart hundra år. Specialiteter? Många – varav en speciell förmåga är att han stylar om dig snabbare än du hinner tänka tanken.

Att kliva över tröskeln till stylistsalongen intill Karlaplan är lite grann som att göra en resa bakåt i tiden, men ändå befinna sig mitt i moderniteten. I den barbershop Tito Frez verkat i under tre decennier är inredningen klassiskt retro. Här bor konstnärlighet och individualism.

Medan jag funderar på atmosfären i rummet hälsar Tito mig med frasen ”ställ frågorna på en gång så sparar vi tid”. Orden kom från bakom en skärm där han halvt skymd var koncentrerat sysselsatt med händerna i håret på sin kund.

Det är inte en helt optimal öppningsfras vid en intervju, så denne reporter avstod från att fråga någonting förrän kunden skickade en slängkyss åt Titos håll och försvann ut i novembermörkret.

Salongen på Karlavägen i Stockholm ligger i en fastighet byggd 1920. Exakt lika länge har lokalen fungerat som barbershop. Han tog över den på 80-talet och blev snabbt ”societetsfrisör” som det hette i skvaller- och dampressen på den tiden.

Tito, genuin stockholmsgrabb med chilensk bakgrund, hade kastat lystna blickar på lokalen redan under uppväxten. Som ung jobbade han under en period i Milano med make up, när han fick reda på att barbershopen på Karlavägen skulle överlåtas. Då åkte han hem och tog över. Pojkdrömmen hade slagit in.

– I den här lokalen har det alltid varit en hårsalong, säger Tito och visar på de gamla gaskranarna som användes till att värma locktängerna.

Själv lärde han sig jobbet hos Roger Morgan på Hairport, en av de största frisörerna i stan på sjuttiotalet.

– Där blev jag hans högra hand, och det var då jag lärde mig yrket. Först det rent praktiska, men också hur man ska fungera socialt med kunderna.

”Alla” gick på Hairport på den tiden, från kungligheter till vanliga kändisar och helt okända. Själv hade Tito blått hår och gick under smeknamnet Boy George.

– Jag såg ju inte ut som alla andra precis, och därför blev jag lätt igenkänd.

Tito Frez har aldrig tråkigt på jobbet, säger han. Det är nog ett läggningsdrag, men det beror naturligtvis också på att han har skapat sig ett eget jobb med så många olika sysselsättningar som det för tillfället faller honom in.

Han är inte bara hårkonstnär utan också filmare, med två kanaler på youtube, där det dyker upp nytt material ett par eller tre gånger i månaden. Kanalen är välbesökt, enligt Tito själv. Filmandet och fotograferandet är två uttryck för den konstnärliga ådran, liksom inredningen i hårsalongen.

Ett tiotal konstverk pryder väggarna, varav en del har funnits där sedan Tito etablerade sig i lokalen på 70-talet. Här finns också fotografier av hårmodeller mixat med reflektorer som skvallrar om att han plåtar nya, trendiga kreationer direkt på plats i lokalen.

Ett antal ansiktsreliefer inköpta på olika auktioner samsas med andra illustrationer. Besökssofforna är bekväma och ser ut som om de hämtats från Bukowskis, med sitsar klädda i leopardmönstrat.

På hårbänken som skiljer kunden från väggspeglarna vakar en statyett som liknar en grekisk gud, men ”frisyren är väl modern för en sådan, kanske 40-tal”, några böcker, som ett ex av W.A. Bolins katalog för höstauktionen 2014 och Nathan Shachars ”Huset på Stureplan”. Och mitt i allt, en glasvas med ljust röda tulpaner.

Men håret, då? Blir inte det rutin och tråkigt till slut? Nej, inte för Tito, för han skapar aldrig samma frisyr två gånger.

– För varje besök hos mig blir den frisyr du har lite annorlunda. Det blir en variant på hur håret såg ut när du kom in i salongen.

Det där med att göra om folk är definitivt en av Titos specialiteter. För det blev han känd i hela landet redan på 80-talet då han i Vecko-Revyn i varje nummer ”gjorde om” folk. ”Gör om mig” blev en av Vecko-Revyns stora framgångar och ungdomar från hela landet skrev till tidningen för att få vara med.

– Jag behövde egentligen inte anstränga mig. Jag gjorde en lockig rak, och en rak lockig, säger Tito, med ett litet, men märkbart, leende.

Men så enkelt kan det väl inte vara, undrar jag. Du får tjugo sekunder på dig att säga hur du skulle göra om den här reportern?

– Jag behöver inga tjugo sekunder. Du behöver bara tvätta håret mer sällan, högst en gång på två veckor, det räcker för att ge dig en ny – och bättre – frisyr. Då blir håret fett och får struktur.

Ett annat enkelt sätt att skapa en ny frisyr är att utgå från hur håret ser ut – och sedan helt enkelt kamma om sig. Då blir det automatiskt en visuell skillnad som andra uppfattar som en ny frisyr.

Tito säger att det inte tar honom många sekunder att se hur ett hår fungerar och därför har han också lätt att förstå en ny frisyr som blir trend. Han tittar några sekunder för att se hur den som klippt har gått tillväga. Sedan gör han en egen variant på frisyren.

– Jag skapar mina egna trender. Det är det som är skillnaden mellan en frisör och en stylist. Jag kopierar inte andra.

En frisör gör som han blir tillsagd, medan en stylist själv bestämmer hur håret ska klippas och kammas, menar han.

– Hos mig är det jag som bestämmer. Kunden har aldrig rätt, säger han, halvt allvarligt, men med en liten öppning för att ett litet skämt ligger inlindat i budskapet.

Titos åsikter är starka, tydliga och definitiva. Han hatar till exempel att klippa lugg på kvinnor, eftersom det är få kvinnor som passar för det.
– Du måste ha lugg-panna för att kunna ha lugg, men många med lugg har inte sådan panna. Män tycker dessutom inte om kvinnor med lugg, för en tjej med lugg signalerar självständighet.

Han drar paralleller till Italien i resonemanget, för ”italienare gillar inte rödhåriga, bara blondiner”.

Själv älskar han det blonda, och han vill inte förvandla någon till svarthårig.

– Jag håller Sverige blont, det borde jag få diplom för, skrattar han.
Det finns flera skäl till att gilla det blonda, varav ett är att blondiner inte behöver mejka sig som svarthåriga, och dessutom ser de friskare ut.

– En punkare kan gärna vara mörk, men en ”city girl” ska vara ljusare i håret, skalan är bred och går från blond till guld till vitt, men vitt är porrigt och det gillar jag inte. Hellre då det guldblonda.

Till sist: vilka är dina inspiratörer? På den frågan krävdes ingen betänketid alls för Tito gillar det klassiska:

– Anita Ekberg, Sophia Loren och Bette Davies. Kanske en blandning av de tre. Och så Paul Newman, James Dean och Clark Gable.


Om Tito Frez

Namn: Tito Frez
Yrke: Multikonstnär och stylist. ”Societetsfrisör” på den tiden det fanns sådana.
Född: 1962
Bor: Gärdet
Motto: ”Det är jag som bestämmer – inte kunden”
Webbplats: titos.se

Tre snabba frågor till Tito:

Lockigt eller rakt?
Rakt. ”Hatar lockigt hår, det funkar på playan, men i City ska håret vara välfönat och välkammat”.

Blont eller mörkt?
Blont. Fick leta länge som ung för att hitta en frisör som ville blondera hans svarta hår.

Frisyr eller rakat huvud för män?
Snyggt med rakat huvud om huvudformen är rätt. Klädstilen ger viktiga signaler, ”man blir lugnare om man möter någon i päls än med svarta kängor”.

Next post