Om du tar en båttur från centrala Stockholm till utposter som Svartlöga eller Rödlöga, kan du urskilja främst tre naturliga zoner. Innerskärgården är frodig och här växer såväl gran och tall som lövträd, t.ex. björk, ek och asp.

Öarna är lummiga och det är vanligt med al vid strandkanten. På dessa öar anlade skärgårdsborna odlingar på tidigare havs-botten. Oftast var det hö till djuren, som gav ägg och smör till försäljning i storstaden.

Lite längre ut präglas den lite torrare naturen av lågvuxna snår, knotig glasbjörk, asp, sälg, klibbal och ormbunkar. Det är också här du hittar havtorn och tistron (skärgårdens vilda svarta vinbär), bus-kar, ros och stenhallon. Ytterskärgårdens natur liknar fjällvärldens, karg och vindpinad. Här finns bara lavar och alger, ris och rönn på de kala klipporna. En och annan fyr och bod vittnar om människans närvaro även här ute, ofta en förvaltare som levde ett mycket ensamt liv. Medeltida öbor betalade skatt i form av bl a säl-späck, salt strömming och torkad gädda, vilket ger en bild av hur de livnärde sig.

Stockholm skärgård är nära 2 miljarder år gammal! I detta gamla urberg av främst granit och gnejs kan vi idag utläsa spår av dess tillkomst. I sprickor i graniten kan man bl a se mörka stråk av andra bergarter (t. ex. svart diabas), som pressats upp ur jor-dens inre. På klipporna kan du också se centimeterdjupa räfflor i tydliga riktningar – spår efter inlandsisens framfart. När isen smälte svarvades djupa grytor ut i klippan av lodräta smältvatten-strömmar. Vanligtvis har de en diameter på ca en meter, men det finns flera mycket större; “Havs-fruns grotta” i Sandhamn och “Helveteskällan” på Öja (Landsort) för att nämna några. En arkeolog pumpade då flera mynt på botten, det äldsta från 1400-talet!

Från vikingar till grosshandlare

Lämningar och skattlängder visar att de större öarna i Stockholms skärgård var bebodda redan innan medeltiden. Stockholms skärgård har idag total ca 12 000 åretrunt-boende, varav nära 7 000 bor på öar helt utan landförbindelse (ingen bro eller tunnel). Sommargästerna är desto fler och det finns runt 30 000 fritidshus utspridda på öarna. Bebyggelsen ger en bild av skärgården utveckling. De första fiskarna i ytterskärgården byggde i första hand längre in hittar du låga stugor i timmer och panel.

På Möja och många andra öar i mellan skär-gården finns flera exempel. Bryggor med båthus från denna tid finns också bevarade längs stränder-na i mellanskärgården. Pampigare sommarställen för överklassen byggdes i skärgården redan under 1700-talet.

Men det var tack vare ångbåten, som stadens borgard i slutet av 1800-talet fick tillgång till skärgården längre ut. Längs t.ex Stegesund ser du exempel på snickarglädje i de påkostade “grosshandlar villorna”. Grosshandlarvillorna var inte sällan arkitektritade och kunde ha tinnar och torn, spetsbågar, lusthus och konstfullt utsmyckade badhus.

Sågverksindustrierna, som växte fram i slutet av 1800-talet, maskintillverkade delar som kunde komponeras efter egen smak. Från 1930 blev det lätt att få mark ute i skärgården.

Även medelkassen kunde köpa tomt, och bygge hus av det material man hade råd med. “Sportstugan” blev vanlig i hela områden, t. ex på Vindö, Djurö och Sandhamn.

Transport och boende

Det finns flera båtbolag i Stockholms skärgård. En del anordnar dagsturer medan andra erbjuder reguljär trafik. Waxholmsbolaget trafikerar hela skärgården och avgår från Strömkajen, där de också har sin information. Flera öar har cykeluthyrning och möjlighet att hyra båt, kanot m.m. För den som vill övernatta natta ute i skärgården, finns många alternativ: vandrarhem, hotell, pensionat, bed & breakfast, camping, tältning och stuguthyrning.

Stockholms turistbyrå hittar du i Kulturhuset vid Sergelstorg. De har aktuell information om båt linjerna och öarnas faciliteter och kan hjälpa dig att boka.