Ludmila Christeseva

- Engagerad belarusisk / svensk artist

Native
Ludmila Christeseva

Vi träffade denna Stockholmsbaserade visionär, curator och konstnär för att prata om hennes resa, utmaningar och hur det är att vara en konstnär med utländska rötter i den skandinaviska huvudstaden.

Uppdaterad: januari 20, 2023

När man föreställer sig början av en konstnärskarriär föreställer vi oss vägen som väldigt lång och knepig. Det tar ett helt liv att utveckla sitt hantverk och ibland finns det avskräckning från andra som gör det svårt. I början av Christesevas kreativa strävan var konsten ett karriärområde som hennes mor starkt avrådde från.

Hon växte upp i ett vitryskt hushåll där hennes traditionella mor samlade föremål till hennes hemgift, eftersom hon förväntades ”slå sig ner” i klassisk mening. En konstnärlig karriär ingick definitivt inte i dessa planer och när hon sökte till en konstskola i en annan stad var besvikelsen total.

Hennes mors negativa hållning är dock drivkraften bakom Christesevas framgångsrika karriär och har bidragit till hennes konstnärliga individualitet. Hon talar om denna juxtaposition i sitt arbete; om vi tittar på hennes ateljés matta, så var denna matta en del av Christesevas ursprungliga hemgift. Hon förändrade den med färg för att fungera som en påminnelse om att det kan finnas andra mål i kvinnors liv.

Konsten är värd vår uppmärksamhet, vår respekt. Det finns andra sätt att kommunicera än att använda vapen och döda varandra. Låt oss lära oss detta. Vi bör komma ihåg detta!

Christeseva har mer än uppfyllt den ambitionen i sin konstnärliga karriär. Hon skrev historia genom att vara den första konstnären som började återvinna prototyper från modeindustrin och föra in dem på konstscenen, vilket inspirerade etablerade modehus som Dior att visa upp sina egna. Christeseva bjöds också in att visa sin installation med ”The Toiles” i samband med Fårös hårda och unika natur som en del av det världsomspännande firandet av Ingmar Bergmans 100-årsjubileum på Bergman Center. Christeseva var verkställande producent och art director för den internationella utställningen ”Ingmar Bergman and his Legacy in Fashion and Art”, som visades i mer än 60 länder världen över 2018.

Ludmila är också känd som konstnär som målade The Sky Over 2006. Hon har också samarbetat med svenska ambassader för att främja könsidentitet, jämställdhet och representation. Detta budskap underströks starkt 2019 när hon organiserade en modevisning på Stockholms gator och samlade ett antal stockholmare för att delta och på så sätt stödja kvinnor som är på väg mot sina kreativa drömmar – inför både utmaningar och framgångar.

Anders E. Skånberg Stockholm photographer

En ikonisk målning av L.Christeseva ”The Sky over Stockholm”, mixed media på duk, (beskuren).

Förutom sina egna konstnärliga meriter försöker hon alltid uppmuntra andra att sträva efter att bli mer kreativa. I sina olika workshops (se här) som hon driver i sin stockholmsateljé Artten berömmer hon sina deltagare: ”De är begåvade och fantastiska. Och när de säger att de inte kan måla tror jag inte på dem. Jag ska visa dem att de kan det!” Hon tycker om att bevittna hur fria, nyfikna och frigjorda workshopdeltagarna blir när de är i hennes östermalmsateljé. Hon fortsätter: ”I min miljö får deltagarna höra min berättelse, lära sig mina konstnärliga hemligheter och sedan gå vidare. De provar, de utforskar, de njuter! Allt handlar bara om njutning!”

När man deltar i hennes workshops behöver man inte vara osäker, eftersom deltagarna uppmuntras att utforska sina gemensamma nämnare. Det börjar med en godbit som kanelbullar och kaffe – det klassiska, ”svenska fikat” eller vin, beroende på vad gruppen väljer. Ludmila bryter isen genom att spela på sin gitarr, en klocka eller uppmana deltagarna att klappa i händerna. Hon uppmuntrar alla att låta sig inspireras, få kontakt med sitt inre barn och bli galna. Alla uppmuntras att bidra till en stor kollektiv duk. Man behöver ingen pensel eftersom alla spiller färger (ibland spillt vin) och dansar. Människor behöver inte oroa sig för begränsningar eftersom ingens beteende kommer att bedömas. Det är ett säkert utrymme.

När allt är klart firas det. Christeseva tillägger: ”Deltagarna kan ta bilder av den färdiga duken eller köpa ett verk. Det är vackert, och alla lyckas göra konst, även om de påstår att de aldrig har målat förut. Det är helt enkelt fantastiskt hur begåvade de är.”

Artwine-workshop med L. Christeseva. Foto: Alice Ilmenska

Christeseva är också en aktivist: sedan kriget mellan Ryssland och Ukraina började, ett ämne som har påverkat henne djupt, har hon startat ett antal projekt för att stödja ukrainska familjer som flyr kriget och hittar ett nytt hem i Sverige. Hennes mål är att underlätta integrationsvägen in i det svenska samhället genom konst och hantverk. Till exempel genom hennes fotoprojekt ”Stockholm through the eyes of Ukrainian Children” där ukrainska barn tar bilder av sin nya hemstad under ledning av professionella fotografer. Hennes senaste projekt heter Restart Ukraine och kopplar samman svenska och ukrainska ungdomar för att tillsammans skapa konst för fred. Några av dessa verk har presenterats offentligt under Kulturnatt Stockholm 2022.

Christeseva vill bli ihågkommen som en visionär som kan se saker på avstånd och se hela bilden. Hon tillägger: ”Jag vill inspirera. När människor upplever min konst vill jag att de ska känna sig bekväma och anslutna eftersom det idag finns så mycket konst som man inte förstår. Man vill inte förstå. Man är rädd. Man känner sig dum. Man måste läsa, och då börjar folk ignorera konsten för att den är för svår och ses som elit, och då kommer den att försvinna ur våra liv.” Vi kan säga att hennes konstnärliga känslighet visar en mer autentisk känsla av den svenska konstscenen, som är fri från öppna stereotyper och avskräckning.”